Jag kanske är fånig. Jävligt fånig tom. Eller känner jag kanske bara som många andra. Jag är rädd. Rädd för allt hat och all ondska. Sverige har alltid varit en trygg plats. En säker plats att växa upp på. Men nu?! Vad är det som händer. Såklart är det terrorattackerna jag syftar på. Är Sverige 2015 en trygg plats att växa upp på? Är något land egentligen tryggt i dagsläget? Ne, jag tror minsann att många är oroliga för vad som håller på att hända. Är detta bara en början? Hur ser Sverige, Europa och världen ut imorgon, om 5 år? 20 år? Vore det bara för min egen del så hade jag nog inte kännt såhär. Men nu, när jag har min dotter, det dyrbaraste som finns och som jag skulle offra livet för, blir ett tryggt Sverige så mycket viktigare. Och inte bara ett tryggt Sverige, utan en trygg omgivning och en trygg uppväxt. Men så känns det inte nu. För just nu känner jag oro och rädsla.
Att få ha min lilla tös sovandes i famnen känns därför extra bra just nu. Jag vill ha henne nära jämt och ge henne så mycket kärlek och trygghet jag bara kan.
