Sedan Nova blev fri från magsjukan har hon inte varit sig lik. Hon har varit gnällig, ledsen, bara velat vara i famnen och dessutom emellanåt stått i knäet på oss, kramats stenhårt och samtidigt skrikit hysteriskt och trampat upp och ner med fötterna. Jag har därför kännt att något inte stämt. Min känsla va direkt förstoppning. Sedan i lördags har det blivit värre. Hon gjorde likadant i natt och så även i förmiddags och ikväll. Så jag ringde 1177 och de ville vi skulle åka in till akuten. Sagt och gjort. En stund senare va vi där, runt 20.30 ikväll. Efter ett snabbt besök på akuten blev vi skickade vidare upp till barn. Där togs vikten (9720g) innan vi efter lite väntan fick träffa en läkare. Hon klämde och kände på Nova. Och berättade att det har gått en magsjuka bland barn där bakterier kan ge kramper i magen, även ett tag efter att de blivit friska. Men efter att ha känt på Novas magen kunde hon fort konstatera, förstoppning. Så lite microlax blev "medicinen". Vilket vi även ska ge två dagar framåt. Vi fick även lactulos utskrivet, för att ge några dagar tills magen kommit igång ordentligt.
På vägen hem kändes det så bra att vi åkt in. Att jag litade på min känsla, att något inte stämde. Att jag känner mitt barn så väl, så mina misstankar om förstoppning faktiskt stämde och blev bekräftade. Men framförallt, att vår lilla tjej kunde bli hjälpt så enkelt och att hon förhoppningsvis ska slippa ha ont mer och få bli vårt lilla glada pyre igen. Vår lilla tjej. Första besöket på akuten. Dit vill vi slippa åka på länge nu.
Nu ska jag sova. Det gör min älskling här brevid redan. Hon däckade fort efter en flaska välling när vi kom hem, runt 23.
