Jag upptäckte att jag va gravid med Nova den 30 augusti 2014. Dagen innan hade vi haft kräftskiva, men jag tyckte inte att vinet eller snapsen smakade vidare bra. Det blev därför bara en snaps och något glas rosé. Istället ville jag mest gå och lägga mig. Det där glaset rosé va den sista alkoholen jag drack. Det sista jag drack innan jag kissade på stickan.
När Nova kommit till världen hade jag förmånen att kunna amma. Amma och alkohol är ett diskuterat och ibland känsligt ämne. Numera är det ok att ta något glas vin ibland, utan att det går ut i bröstmjölken (i princip). Här är jag nog ändå lite gammal i mitt tänk. För min del kändes det så fel att ta det där glaset vin eller ölen. För mig kändes det inte rätt. Ett glas alkoholfri cider eller liknande smakade betydligt bättre. För varför skulle jag ta ett glas vin när det inte kändes bra. Då skulle jag ju ändå inte njuta.
Den 16 januari 2016 slutade jag amma Nova, och att ta ett glas vin eller en öl blev ännu mer ok. Det konstiga va dock att jag inte haft minsta sug efter det. Ett glas rött som är så gott, som jag älskat. Och nu när jag efter 16,5 vita månader äntligen skulle kunna njuta av ett glas med gott samvete, va jag inte sugen.
Men, i lördags va vi på middag. Massa god mat och mina nära och kära runtomkring mig. Nu, va jag sugen på ett glas. Jag skulle säkert ändå inte gilla det eftersom det va så längesen. Och eftersom jag tyckte glöggen på 2,25% bara smakade sprit, vad skulle då inte rödvinet göra. Men, jag tog ett glas. Och jisses så gott det va. Det va gott och det kändes ok trots att jag hade min dotter där hos mig. Detta låter kanske löjligt, kanske som världens grej. Och ja, det är en stor grej för mig, haha. Antagligen för att har haft en liten spärr där, som jag nu kände att det va ok att släppa på. Vi får se när nästa glas blir. Hade varit härligt att kunna ta ett glas tillsammans med min kärlek. Ja, vi får väl se om jag lyckas med den stora utmaningen framöver.
