Inskolningen fortsätter och denna veckan har gått kanon. I tisdags gick jag med in en stund innan jag lämnade Nova för första gången. Vi sa hej då och vinkade genom fönstret och pussades genom det som stod på glänt. Nova flinade gott och det kändes inte så farligt att lämna henne. Jag tog mig en tur ner till affären sålänge. När jag sen kom tillbaka efter ca 20 min kom Nova och hennes nya vän E emot mig. Nova gick förbi och E ville upp i famnen, haha. Goa barn!
Igår mötte en av pedagogerna oss vid grinden och vi sa hej då likadant som dagen innan. Det gick kanon och Nova va glad när jag vinkade hej då. Såklart gör det att det känns lättare i hjärtat att gå därifrån. Jag lämnade vid 10 och hämtade strax innan tolv. Då hade Nova även ätit lunch på förskolan för första gången. Även det hade gått toppen och hon plockade i sig det hon ville ha, biff, sås och blomkål. Potatisen skippade hon (som väntat). När jag hämtade fick Nova så myclet beröm. Vår älskade lilla duktiga tjej. Så stolt blir jag av att få höra vilken go tjej vi har.
Idag, sista dagen på inskolningen. Idag ska Nova sova på förskolan för första gången, iaf träna på det. Detta är det momentet jag varit nervös över. Nova har aldrig varit någon sovare och det är bara mamma som ska lägga henne. Men vi hjälptes åt här hemma att packa ner snutten och kaninen i väskan. Jag berättade för Nova att vi packade ner det eftersom hon ska sova på förskolan idag. Jag vet inte om hon förstår men det känns bra att vara tydlig och berätta vad som ska hända, även att hon är så liten. För nu vet hon iaf att kaninen, nappen och snutten ligger på hennes hylla.
Iaf, så lämnade jag vid grinen och vinkade hej då. Nova såg lite bekymrad ut eftersom hon hann ta tag i min hand innan I kom. Men förhoppningsvis slapp vi tårar även idag. När jag satte mig i bilen kände jag en stor klump i magen. Idag är det tufft för mamman. Det känns helt ärligt skit jobbigt. Hjärtat slår i 190 och magen känns som den ska vändas ut och in. Jag hoppas för allt i världen att Nova ska somna utan att bli alldeles för ledsen. Om hon ens somnar. Men jag håller tummarna och kommer slå volter isf. I vet hur Nova vill ha det. Men såklart är det skillnad att klappa mamma på armen och att hålla mamma i handen. Åh, lilla lilla barn. Såklart kommer allt bli bra.
